Nyheter för Örkelljungabygdens intresse
måndag 27 juli 2026
söndag 26 juli 2026
lördag 25 juli 2026
I framtiden blir alla pensionärer fattigpensionärer
Varningen: ”I framtiden blir alla pensionärer fattigpensionärer”
Sveriges pensionssystem står inför stora utmaningar när färre barn föds och andelen äldre ökar. Expressens ledarskribent Rutger Brattström varnar för att dagens yngre generationer kan få betydligt sämre pensioner än dagens pensionärer – men bilden av ett system nära en kollaps är omstridd.
”Pensionssystemet är på väg att kollapsa. Om vi inte agerar nu kommer alla framtida generationer att bli fattigpensionärer”, skriver Rutger Brattström i en ledartext i Expressen.
Hans varning bygger framför allt på Sveriges demografiska utveckling. Barnafödandet har sjunkit till historiskt låga nivåer samtidigt som människor lever längre. Det innebär att en mindre grupp yrkesverksamma i framtiden kan behöva finansiera pensioner och välfärd för en växande äldre befolkning.
Rekordlågt barnafödande i Sverige
Under 2025 låg den summerade fruktsamheten på 1,42 barn per kvinna, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Det var en mindre nedgång från 1,43 barn per kvinna under 2024 och den lägsta nivån som uppmätts i den moderna svenska befolkningsstatistiken.
Totalt föddes omkring 97 500 barn under 2025. Om den låga nivån består under en längre tid kan den påverka arbetsmarknaden, skatteintäkterna och möjligheten att finansiera den framtida välfärden.
Det betyder däremot inte automatiskt att pensionssystemet kollapsar. Utfallet påverkas också av bland annat sysselsättning, löneutveckling, invandring, produktivitet, pensionsålder och hur länge människor arbetar.
Dagens arbetande betalar dagens pensioner
Den svenska allmänna pensionen består huvudsakligen av inkomstpension och premiepension. Merparten av pensionsavgifterna går till inkomstpensionen, där de avgifter som betalas in av dagens arbetstagare i stor utsträckning används för att finansiera dagens pensionsutbetalningar.
Den som arbetar får samtidigt pensionsrätter registrerade. Värdet på dessa påverkas bland annat av inkomstutvecklingen i Sverige och ska ligga till grund för personens framtida pension.
Premiepensionen fungerar annorlunda. Där avsätts 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten till ett individuellt konto, där pengarna placeras i fonder. Inkomstpensionen är alltså huvudsakligen ett fördelningssystem, medan premiepensionen är ett fonderat sparande.
”Det liknar ett pyramidspel”
Brattström menar att systemet är byggt för en verklighet där nya och tillräckligt stora generationer hela tiden kommer in på arbetsmarknaden. När antalet arbetande minskar i förhållande till antalet pensionärer kan varje yrkesverksam behöva bära en större del av finansieringen.
”Det liknar ett pyramidspel. Vinnarna är de som redan gått i pension”, skriver han.
Jämförelsen är tillspetsad. Ett offentligt pensionssystem skiljer sig från ett olagligt pyramidspel genom att det regleras i lag, omfattar hela samhället och har mekanismer som anpassar pensionerna efter den ekonomiska utvecklingen.
Men jämförelsen sätter ljuset på en verklig generationsfråga: vilka generationer har betalat mest till systemet, och vilka får mest tillbaka under sin livstid?
Yngre kan få sämre utväxling
Brattström hänvisar till beräkningar som pekar på att personer födda under exempelvis 1990-talet kan få sämre ekonomisk utväxling på sina avgifter än äldre generationer.
Nationalekonomen Jacob Lundberg har studerat vinnare och förlorare i det svenska pensionssystemet. Hans beräkningar har bland annat pekat på att vissa äldre generationer fick förmånliga pensioner i förhållande till de avgifter de betalade under arbetslivet.
Det betyder dock inte att varje ung person kommer att få en låg pension. Pensionens storlek påverkas även av livsinkomst, tjänstepension, arbetslivets längd och vid vilken ålder pensionen tas ut.
Pensionsmyndigheten: Systemet kan inte betala ut mer än det klarar
Pensionsmyndigheten beskriver pensionssystemet som finansiellt självreglerande. Om systemets beräknade skulder blir större än tillgångarna aktiveras den så kallade balanseringen, ibland kallad bromsen.
Balanseringen innebär att uppräkningen av pensionsrätter och utbetalda pensioner kan dämpas. Mekanismen ska förhindra att systemet betalar ut mer pengar än det långsiktigt har råd med.
Risken är därför inte i första hand att utbetalningarna plötsligt upphör. En mer sannolik konsekvens av en svag utveckling är att framtida pensioner blir lägre i förhållande till lönerna, att pensionsåldern fortsätter höjas eller att avgifter och skatter behöver förändras.
Vill flytta mer pengar till premiepensionen
Som alternativ förespråkar Brattström att en större del av pensionsavgifterna gradvis ska föras över till premiepensionen. Pengarna skulle då investeras på finansmarknaden och sparas individuellt i stället för att omedelbart användas till dagens pensionsutbetalningar.
Förespråkarna menar att ett större fonderat sparande kan ge högre långsiktig avkastning och minska beroendet av hur många som arbetar i framtiden.
En sådan omläggning är samtidigt komplicerad. Under en övergångsperiod måste samhället både betala pensionerna till dagens äldre och börja spara mer kapital åt framtidens pensionärer. Det kan innebära högre skatter, minskade utgifter eller andra former av tillfällig finansiering.
Ett större fondsparande skulle också göra pensionerna mer beroende av utvecklingen på finansmarknaden. Börsnedgångar och svaga investeringsresultat kan få större betydelse för den enskildes pension.
Fler kan behöva arbeta längre
För att möta den demografiska utvecklingen har den svenska pensionsåldern successivt höjts och knutits närmare till medellivslängden. Grundtanken är att när människor lever längre behöver en större del av den ökade livslängden också tillbringas i arbete.
Detta kan samtidigt slå olika. Personer med fysiskt krävande arbeten, sjukdomar eller perioder av arbetslöshet har inte alltid samma möjlighet att förlänga arbetslivet som personer med hög lön och mindre belastande yrken.
Debatten lär växa
Det är för starkt att slå fast att alla framtida pensionärer kommer att bli fattigpensionärer. Sveriges pensionssystem har både buffertfonder och automatiska mekanismer som ska bevara den finansiella stabiliteten.
Brattströms varning pekar ändå på ett verkligt problem. Om färre arbetar, fler blir äldre och löneutvecklingen försvagas kan framtidens pensionärer behöva arbeta längre för att få samma ekonomiska standard som tidigare generationer.
Frågan blir därför inte enbart om pensionssystemet överlever, utan vilken pension det kan erbjuda och hur bördorna ska fördelas mellan dagens och morgondagens generationer.
”Alternativen är att göra en sansad reform i dag, eller en panikartad i framtiden”, skriver Rutger Brattström.
Källor och vidare läsning
- Expressen: Tyck synd om mig – köttberget tog min pension
- SCB: Fortsatt lågt barnafödande
- Pensionsmyndigheten: Så fungerar pensionssystemet
- Pensionsmyndigheten: Balanseringen i pensionssystemet
- Pensionsmyndigheten: Premiepensionen
- Ekonomisk Debatt: Vinnare och förlorare i det svenska pensionssystemet
Skriven av Ralph Andersson med hjälp av AI.
fredag 24 juli 2026
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
-
Fängelse för man från Örkelljunga som sexofredade och dödshotade sin flickvän En man från Örkelljunga har dömts till fängelse efter att h...
-
Varningen: ”I framtiden blir alla pensionärer fattigpensionärer” Sveriges pensionssystem står inför stora utmaningar när färre barn föds o...
